Kärlek

Fick lust att skriva lite om kärlek. (jag skriver ur mitt perspektiv och du kanske har andra åsikter!)

Det som är så jävla komplicerat och som ingen kan förstå sig på.

Kärlek för mig kanske är en helt annan grej för dig.

För mig är kärlek Veronica Rhedin, min fina flicka <3

Hon stod vid mig, lämnade mig inte ens när jag var så dum och lämnade henne.

Hon lät mig aldrig glömma att vi älskar varandra, och det är bra.

Hon har ALLTID funnits för mig, trots att jag skrikigt, gapat, spottats och gråtit, skurit, hotat, slagits och bedragit.

Hon har ALLTID stannat vid min sida, aldrig avsiktligt sårat mig.

Hon älskar mig villkorslöst och oändligt och jag älskar henne likadant.

Hon och jag har tur som har träffat varandra, det är få människor som har sån tur som vi har haft :)

Kärlek till kompisar är en sak, man kan säga att man älskar varandra men det är aldrig den där brinnande kärleken, den man lever för.

Det kanske låter hemskt och som att jag inte bryr mig om mina kompisar, men det gör jag faktiskt.

Ibland orkar jag inte bry mig bara, ibland är det skitsamma om dom dör för jag orkar inte bry mig.

Innerst inne känner jag ju såklart inte så, men när jag mår sådär, inte orkar bry mig, då känner jag att det är skitsamma.

Kärleken till ens partner är en annan. 

Älskar man verkligen personen man är tillsammans med så vill man dela varje minut av sitt liv med den personen. Man låvar att komma tillbaka snart om man ska hämta en grej i köket, man ringer varandra om man ska gå på toa för man saknar varandra, man skrattar och gråter tillsammans, sover och vaknar tillsammans.

Är man nykär är det kanske lite mer som i den ovanstående texten, men tiden blir det mer rutin., men man behöver inte skippa all romantik för det!

Ett litet sms på morgonen där man säger "Godmorgon! och "Glöm inte att jag älskar dig". Kanske en liten lapp på köksbordet innan man går till jobbet som ens partner kan läsa när den går upp. Det är väl inte för mycket ens om man varit tillsammans 2 år eller 20 år?

All kärlek kan inte vara för evigt, ibland behöver man kanske en paus, den kan vara 1 timma, en dag eller en vecka. Så man får sakna varandra lite, även om det är hemskt och sen älska varandra ännu mer när man ses igen. Det behöver inte betyda döden bara för att man inte ses på en dag även om jag känner det så.

Men jag försöker förstå att man kan behöva en paus.

Nu orkar jag inte skriva mer, kommentera gärna :)

http://www.youtube.com/watch?v=bCUIPCbjfzs